Ibland har jag tittat på ett TV-program där unga tjejer kör tunga lastbilar med släp. Även om de kör med tung last så har de givetvis olika lyftanordningar så det är ingen råstyrka som behövs. Trots det tycker jag det är imponerande. De svänger och vänder med de här mastodontfordonen som om det var leksaksbilar. Själv kan jag inte ens fickparkera med min lille bil. Jag fick aldrig lära mig det på körskolan och sen har det inte blivit av att jag försökt.
Största problemet med de här stora bilarna tycker jag är hur man tar sig in i förarhytten. Jag försökte mig på något liknande igår när jag skulle hoppa in i den 9-sitsiga hyrbilen som Katarina med familj körde upp hit med i söndags. (De har en del grejer som ska forslas ner till Luxemburg och då var detta ett bra alternativ). Den var megahög....inte lika hög som en lastbil, men alldeles för hög för mig. Jag hade behövt en stege och ev. lina och fästkrok som man har vid bergsbestigning. De unga tjejerna som medverkar i TV-programmet hoppar så elegant in i sina bilar. Mitt sätt att ta mig in i bilen var långt ifrån elegant....men in kom jag.
Anledningen till min provtur i den här bilen var att min egen bil skulle in på service och då körde Katarina också med så jag kunde få åka med henne hem igen. Idag ska den bli klar och jag sitter och väntar på ett telefonsamtal när jag kan hämta den. Tacka vet jag min lille Renault. Den är lätt att köra, har lagon höjd att gå in i och är mycket bensinsnål. Jag hade sån tur att Ulrika och Bo vann två bilar på Bingolotto bara några månader efter att de köpt ny bil. Då fick jag frågan om jag ville överta deras "gamla" bil. Det hade jag naturligtvis inget emot.