Fredagsmys eller lördagsgodis
En del forskare anser att veckodagen fredag är uppkallad efter Odens hustru Frigg. Andra menar att det är Freja som dagen fått sitt namn efter. Eventuellt var det samma gudinna med olika namn. Freja var krigs-och fruktbarhetsgudinna i nordisk mytologi. Det är inte mycket fredligt som hänger ihop med fredagens namn då, men om man bortser från detta så låter fredagsmys ganska fridsamt.
Begreppet fredagsmys började bli vanligt på 1990-talet, och år 2006 kom det in i Svenska Akademins ordlista. Det anses som en modern rit, och det gillas av såväl barn som vuxna. Det innebär slutet på arbetsveckan, för de flesta, och då äter man gärna något lättlagat och har lite extra godsaker efteråt. Kvällen är till för att familjen ska samlas och umgås. Mycket vettigt kan jag tycka. Godis, chips och läsk är något som näringsfysiologer tycker att man ska se upp med, men en dag i veckan är kanske ok.
Föregångare till fredagsmys är lördagsgodis. På 1950-och 60-talen blev det ett begrepp. Nu skulle barnen bara äta godis på lördagar i stället för att småäta under veckan. Detta baserades på Medicinalstyrelsens riktlinjer efter resultat från Vipeholmsexperimenten.
Det var en medicinsk undersökning på patienter som vistades på Vipeholms anstalt för utvecklingsstörda i Lund under åren 1945-1955. Tandhälsan var usel i början på 1900-talet. Regeringen försökte införa folktandvård i hela landet men det blev väldigt dyrt. Därför fick Medicinalstyrelsen i uppdrag att göra en undersökning. För detta ändamål behövdes 1000 försökspersoner. På Vipeholms sjukhus fanns omkring 1000 personer som under lång tid åt likadan mat och levde i likadan miljö. Även en del av personalen var med i undersökningen. Alla delades in i olika försöksgrupper. Några fick vitamintillskott eller extra fet mat, andra fick mellan måltiderna äta rikligt med choklad och kola. Det var en mindre grupp som omfattades av kolaförsöken. Dessa kolor var specialgjorda för att finnas kvar länge i munnen. De fick namnet Vipeholmstoffee. När studien avslutades efter nästan 10 år kunde man konstatera att "kolagruppens" tänder var fulla av kariesangrepp. Alla experiment utfördes utan de anhörigas samtycke.
Resultatet har gagnat odontologin, men trots det tycker jag det var en omänsklig undersökning. Ingen vet hur patienterna själva upplevde det eftersom de aldrig fick eller hade förmågan att berätta hur de kände.
