Jubelår
Heligt år eller jubelårär ett särskilt heligt år som förekommer inom judendomen och kristendomen. Det första heliga året utropades av påven Bonifatius VIII år 1300 och har sedan fortsatt fram till vår tid. I tredje Mosebok kan man läsa orden: "Och i skolen helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess inbyggare." Det första jubelåret 1300 inleddes i Rom natten mellan den 24-25 december 1299. Massor av människor fanns på plats för att invänta det nya seklet. Det var ett år då man kunde erhålla särskilt gynnsamma avlatsvillkor. En av de mer berömda besökarna var Dante Alighieri, författaren till Den gudomliga komedien.
Påven blev så tagen av att så många människor kommit till Rom att han slog fast att jubelår skulle återkomma med ett sekels mellanrum. Vid flera tillfällen under 1300-talets första årtionden kom frågan upp ifall man inte skulle tidigarelägga följande jubelår och rätta sig efter vad som stod i tredje Moseboken. 1350 blev alltså nästa jubelår och då anlände den heliga Birgitta till Rom.
Tidsrymden mellan jubelåren har varierat. En påve bestämde att det skulle vara 33 år mellan firandet eftersom Jesus levde i 33 år. Idag återkommer jubelåret vart 25:e år, men redan 2016 utlystes ett extra jubelår Barmhärtighetens år. Nästa jubelår kommer att infalla under 2025.
Under jubelåret öppnar påven "de heliga portarna". Det finns fyra stycken i Rom. Från 1500 till 1975 stängdes den heliga portöppningen inte av en dörr utan av en mur. Man öppnade alltså inte en dörr utan rev en mur. Påven började och fick sen hjälp av andra. Julafton 1499 slog påven tre gånger på portens mur med en timmermanshammare som inledning på rivandet av muren. Redan 1525 gjorde man denna hammare i guld. På julafton 1974 var det många som blev oroliga när delar av murbruk föll ned i huvudet på påven Paulus VI. Därför har man numera valt att avstå från den delen av riten. I stället slår påven tre gången med en stav av olivträ på dörren innan han öppnar den.