Det är inte särskilt snyggt nu när jag har sågat ner det mesta, men det kommer det förhoppningsvis att bli. Thujorna bestod av ett antal tjocka stammar, som jag ändå lyckades såga mig genom. De två som är kvar har jag varit på och kommit kanske halvvägs genom, men sen har det varit stopp. Jag fick inte sågen till att gå varken fram eller tillbaka och jag var mest rädd för att jag skulle knäcka den. Då hade jag väl aldrig mer fått låna några verktyg av Göran och det vill jag inte riskera.
Väggen bakom buskarna är alldeles neongrön, så den måste skuras. Jag hittade en skurborste och sen blir det till att gnugga för allt vad man är värd. Skurborste har jag inte använt sen jag var väldigt ung och energisk och skurade mattor. Min mor berättade att när hon var nygift knäskurade hon golven. Det gjorde även äldre kvinnor, och det tycker jag är konstigt. De måste väl också ha varit stela och haft ont lite här och där på den tiden. Idag har skurborsten ingen funktion hos mig...förutom nu förstås. Jag köpte faktiskt en borste med orange borst för några år sedan, men den har jag i hobbyrummet och kilar fast kom-i-håg-lappar på.
Bredvid thujorna eller det som tidigare var thujor ligger en stor hög med tjocka grenar och stammar och det ska Göran köra iväg med till tippen idag. Trädgårdstunnan är redan fylld, så den går det inte att stoppa mer i. Det ska tydligen bli regn från och till, så det är väl tveksamt om det blir nåt ROT-jobb idag.