Min kvällsrutin är alltid att avrunda med lite mord. Det är inte så farligt som det låter. Jag brukar slötitta på Mord och inga visor. Den serien spelades in mellan 1984 och 1996 med Angela Lansbury i huvudrollen som deckarförfattarinnan Jessica Fletcher. Det är en ganska harmlös serie....förutom morden då förståss. Men det är inget större våld och jag slipper se en massa obduktioner.
De har visats på TV tidigare men nu kan jag se dem igen varje måndag-torsdag kväll. De startar kl 22.00 och slutar vid midnatt. Det visas alltid två avsnitt direkt efter varnadra. En del gamla avsnitt minns jag från tidigare och då brukar jag slå över till en annan kanal. Vi den tiden på kvällen är det ganska lätt att hitta en deckarserie. Det verkar som om alla spännande filmer visas så sent som möjligt på kvällen och gärna samtidigt på alla kanalerna, så man känner sig aningen splittrad. Jag har aldrig märkt att det görs på samma vis med sportprogrammen, för Göran kan se på sina favoritprogram i normal tid och det brukar sällan kollidera med något annat program....förutom med något som jag gillar. Då gäller det att kunna argumentera för sin sak. Vi skulle klart kunnat skaffa en extra-TV, men jag tycker det är lite onödigt. Så väldigt ofta händer det inte att vi vill se på olika program och det går att se en del på datorn också, så det brukar lösa sig utan någon större dramatik.
Efter midnatt är det fortfarande deckartid och det har faktiskt hänt att jag suttit kvar framför TV:n ganska länge. Idag gör det inte så mycket, eftersom jag aldrig behöver bli väckt av en väckarklocka. Jag sover tills jag slår upp mina ljusblå helt frivilligt. Vad klockan då hunnit bli har ingen större betydelse. Det är en av pensionärslivets förmåner.