Lite så känner jag mig nu. Innan jag fick ont i ryggen hade jag kikat runt lite på olika sängar, eftersom jag tyckte det var dags att byta, men jag hade lite svårt att bestämma mig. Det är jag väldigt tacksam för idag. Nu är det ingen tvekan om vilken slags säng jag ska köpa. Det ska vara en höj-och sänkbar modell. En sådan hade varit helt perfekt för min rygg just nu.
I avsaknad av en sådan säng fick jag improvisera lite. Den sängen jag har är ganska låg och det var helt omöjligt att komma så långt ner utan att det gjorde jätteont. Det känns ungefär som när tandläkaren borrar och kommer åt en nerv. För att det skulle bli lättare att komma i sängen fick jag hjälp att lägga kuddar i massor så det såg ut som en skidbacke och ovanpå allt detta ännu en madrass. Det blev rejält högt, så jag behövde nästan inte böja mig alls för att sätta mig på sängkanten.
Nästa moment var att få hela mig upp i sängen. Först fick jag lägga mig på sidan och sen lyfta upp benen ett i taget. Det var enkelt, för jag tog ett rejält tag om byxbenet och lyfte. Efter det var jag tvungen att pusta ut lite. Nu gällde det att träna på att komma ur sängen också. Det var inte det lättaste eftersom jag inte kunde vrida ryggen och resa mig samtidigt. Det enda som fungerade var om jag reste mig rakt upp. Men då skulle jag vara tvungen att svänga ett kvarts varv för att hamna i rätt position. Först funderade jag på om jag skulle ta hjälp av den där serveringsbrickan jag har som går att snurra. Fast det är väl tveksamt om den hållit för min tyngd. Jag väger lite mer än det jag annars brukar servera på snurrebrickan. Den är inte så dyr på IKEA så jag skulle mycket väl kunnat köpt en ny om det hade behövts, men jag provade att svänga för egen maskin och det lyckades.
Prinsessan i sagan var öm och hade så ont i ryggen fastän hon låg på massor av madrasser. Jag, som lever i verkligheten, har bara två madrasser och en massa kuddar att ligga på, men jag har minst lika ont. Det behövs ingen ärta för att man ska få ryggbesvär. Det går lika bra med diskbråck.
