När jag besökte Dallas senast fick jag syn på en svart fågel, som på avstånd påminde om en koltrast. Ju närmre jag kom desto mindre blev likheten. På nära håll liknade den mer en mindre kråka.
Den var smalare och hade betydligt längre stjärt och smalare näbb.
Den såg inte alls trevlig ut när den gapade.
Tacka vet jag våra koltrastar här hemma. De är mycket rundare och gulligare och dessutom lyser hanens näbb så vackert.
De är väldigt hjälpsamma i trädgården.
Idag när jag kikade ut vid fågelbordet såg jag hur den hade burrat upp fjädrarna så det såg ut som en svart boll.
Jag antar att koltrasten, precis som jag, längtar efter sommar och värme så vi kan sitta på altanen och mysa i solskenet.