Jag funderande och funderade förra månaden. Egentligen förstår jag inte varför jag frångick mina vanor. Jag brukar inte avlägga nyårslöften eftersom jag aldrig lyckas hålla dem. De enda gånger jag lyckats är när jag lovat att göra något kul. I fjor läste jag om någon som bestämt sig för att göra en ny sak varje månad. Jag tyckte det lät som en ypperlig idé och tänkte att det här blir ju lätt som en plätt. Att göra en ny sak varje månad som jag aldrig gjort förut måste vara det enklaste nyårslöfte jag nånsin bestämt mig för. Det var vad jag trodde. Verkligheten var något helt annat.
Meningen var inte att jag skulle fabricera några nya händelser utan det skulle bara ske helt apropå. Januari och februari var det inte så svårt, men förra månaden var om inte händelselös så i varje fall ganska vanlig. Jag gjorde massor av saker, men inga helt nya för mig. Det var mycket planerande inför påsken, och då tycker man att det kanske skulle dykt upp något ovanligt, men det gjorde det tråkigt nog inte. Jag brukar ha livlig fantasi, och jag räknade med att den skulle hjälpa mig. Tyvärr hade jag för stora förhoppningar. Det hjälpte inte ens att dra ner tänkarluvan över ögonen.
Till sist bad jag Rasmus om råd, men han tyckte också det verkade svårt. En kväll ringde han däremot och lät så nöjd. Han hade kommit på en lösning. -"Du kan skriva att för första gången kommer du inte på något nytt att göra en månad." Det stämde ju....men var det egentligen inte lite fusk? Hur som helst så fick det bli så förra månaden.
Denna månaden lyckades jag bättre. För första gången har jag kunnat fotografera alla mina fyra barnbarn på samma gång.