Det är ett uttryck som jag alltid har gillat. Idag är det knappast någon som höjer på ögonbrynen när det kommer på tal, men i början var det lite mer provocerande. Nu vet vi, och har egentligen alltid vetat, att kvinnor kan klara av många saker som förr räknades som "karlgöra". Precis likadant som att män kan arbeta inom många yrken där det förr bara anställdes kvinnor, som t.ex. inom barnomsorgen. Det är bra att den här uppdelningen av mans-och kvinnoyrken har luckrats upp. Jag tycker det är kul att prova på sånt som Göran alltid har gjort tidigare, även om jag måste erkänna att det kanske inte går lika snabbt när jag gör det. Slutresultatet är åtminstone helt godkänt. Jag var mäkta stolt när jag målat klart tak och väggar i ena rummet i förrådet.
Nu var det dags för golvet. Först skulle det spacklas. Det kan väl inte vara så svårt, tänkte jag. Det är nog som att lägga make up. Man stryker på lite underlagskräm innan den översta färgen ska målas på. Visserligen spacklar jag mig inte lika mycket nu som när jag var ung, så jag är inte direkt rutinerad. Det blir lite färg på ögonfransarna och ibland lite läppstift. Det var lättare att måla sig förr när man hade alldeles slät och fin hy, och ögonlock som inte låg i veck ovanför ögonen.
Men tillbaka till golvspacklingen. Göran visade hur jag skulle göra och det var inte megasvårt, men det blev kanske inte så jämnt. Dessutom tyckte jag inte det var speciellt kul....inte lika kul som att måla. Till slut tog han över jobbet och jag tittade på. Det fungerade bättre. Det andra rummet i förrådet är tre gånger större och jag tror nog det är bäst att han visar hur man spacklar ett stort golv också.
