Julbad
Julbad var ett bad på julaftons eftermiddag och var ursprungligen ett bastubad, Från början förekom bastubad även vid andra tidpunkter men redan på 1700-talet var denna typ av bad i uppvärmd badstuga oftast ett julbad. I stora delar av Sverige fanns på 1700-1800-talet på bondgårdar en speciell byggnad som kallades för bastu. Under 1800-talet användes bastun mest till att torka lin, malt och säd och för att röka och torka kött.
Julbadet övergick efter hand till att vara ett karbad fastän det fanns en bastu. Om bastu saknades flyttades julbadet till en annan byggnad. Badet kunde tas i köket, ladugården eller brygghuset. Varmt vatten kunde man hämta från bryggkitteln. Jag har faktiskt badat i en tvättgryta i brygghuset hos min farmor när jag var barn. Hon stortvättade några gånger om året och då värmde farfar upp vatten i den stora bryggkitteln. Sen la farmor i det som skulle tvättas och rörde runt med något som liknade en åra. Givetvis gnuggades tvätten på tvättbrädan.Vid sidan hade hon zinkbaljor där hon sen kunde skölja tvätten. När allt var färdigtvättar hälldes nytt vatten i och värmdes upp så min syster och jag kunde bada. Det var riktigt varmt och skönt. Vi hade livlig fantasi och låtsades att mor och farmor var kannibaler som stod och rörde om i grytan där vi satt.
Det fanns en speciell turordning där husets medlemmar delades in efter kön, ålder och social status. Att bada så många i samma vatten låter inte särskilt lockande i mina öron, men på den tiden var nog ett bad en stor lyx även om inte vattnet var det renaste.
Julbad och vinterbad har inte mycket gemensamt. Julbadet är varmt, men vinterbadet är så kallt det nånsin kan bli. Jag har läst att det ska vara väldigt hälsosamt, men jag känner inte för att testa om det stämmer. Det är vanligt att människor samlas på julafton och tar ett gemensamt dopp i havet och gärna i en isvak, och då ofta med en tomteluva på huvudet. Det finns en tävlingsgren som heter vintersimning och det första svenska mästerskapet hölls i februari 2012 i Skellefteå har jag läst.