Mårten Gås
Mårtensafton är en högtid som firas den 10 november. Själva högtidsdagen var ursprungligen Mårtensmässan som inföll den 11 november. Martinsdagen var starten på den 40 dagar långa fastetiden som sträckte sig fram till jul. Av tradition var det då man betalade in tiondet, en skatt som betalades in natura, och då bland annat i form av gäss, eftersom det var dyrt att hålla djur över vintern. Sista chansen att smörja kråset var alltså på fastenatten den 10 november. Att man åt gås då kan också bero på att gässen hade götts och nu var tjocka och feta.
Mårtensfirandet hänger samman med helgonet Martinius. Han var en romersk soldat och enligt sägnen ville invånarna i Tours göra honom till biskop mot hans vilja. För att slippa ansvaret gömde han sig bland gässen, men de kacklade och avslöjade honom så han blev trots allt biskop (Martin av Tours). Gässen äts därför som straff för att de avslöjade Martinius. Detta tror man hände 11 november 371.
Gåsätandet sätts ofta i samband med Skåne, men högtiden är känd i stora delar av Europa sen medeltiden. Uppgifter finns från 1500-talet att det serverades denna rätt på en herrgård i Södermanland. På 1800-talet kom gåssteken på bordet hos Skånebönderna. Gåsuppfödningen hade minskat längre upp i landet, men var fortfarande vanlig i den södra delen.
Den typiska gåsamenyn med svartsoppa som förrätt, därefter gås, och till sist skånsk äppelkaka skapades av en krögare på Piperska muren i Stockholm under 1850-talet. Det blev väldigt populärt och många tog efter. Innan den klassiska menyn kom ner till Skåne, åt man här lutfisk till förrätt, följt av själva gåsen och som efterrätt risgrynsgröt. Det är då för väl att lutfisken fick stryka på foten och bara gåsen blev kvar. Risgrynsgröten tycker jag kan få vänta till jul. Det passar bättre med äppelkaka och vaniljsås som efterrätt.
Den 10 november har Martin namnsdag. Det är reformatorn Martin Luthers födelsedag, och har inget med vårt gåsfirande att göra. Den 11 november har Mårten namnsdag och det är den helige Martin av Tours dödsdag. I äldre almanackor kallades han för Mårten biskop.