Gammaldags tomtegröt
Idag är det så enkelt att köpa en rulle risgrynsgröt när som helst på året. Vi har det ibland till lunch. Då rör jag i lite ovispad grädde i gröten och lägger en klick sylt ovanpå. Till jul har jag alltid brukat koka gröten själv eftersom vi är så många. Sen har jag vispat grädde och rört i och kokt saftsås till. Den godaste saftsåsen tycker jag är den som man kokar på fläderbärssaft. Men i fjor fuskade jag faktiskt och köpte färdigkokt gröt och det fungerade lika bra.
Jag har aldrig tyckt det varit något större besvär att koka gröt. Ofta har jag hört att det var så jobbigt för man måste hela tiden passa så inte gröten brändes vid. Jag fick lära av min mor att lägga mynt mellan grytan och spisplattan. Det skulle göra att gröten inte blev bränd. Varför minns jag inte, men det fungerade faktiskt.
Jag minns alla julaftnar hemma hos farmor i hennes kök. Hon lagade all mat från grunden och även om hon levat idag tror jag aldrig hon skulle kommit på tanken att köpa färdigkokt gröt. Enligt henne var det den enklaste sak i världen att göra julgröt. Hon la risgryn, salt och vatten i en stor gryta och lät det koka i ca 10 min. Sen hällde hon på socker och la i en klick smör och och en kanelstång. Mina farföräldrar hade mjölkkor så det var bara till att gå ut i lagår´n och hämta så mycket man behövde. Den mjölken var väldigt fet. Här var det inte tal om någon lättmjölk. I en del recept står det även idag att risgrynsgröt blir bättre och godare om den kokas på gammaldags mjölk. Dessutom är risken för vidbränning mindre eftersom fettet hjälper till där.
När alla ingredienser var i grytan tog farmor bort den från spisen. Sen satte hon den på kökssoffan och virade in den i många filtar. Där fick den sen stå och svälla i flera timmar. Den var precis lagom klar till kvällen när det var dags för oss att äta julmaten. Jag har aldrig ätit godare tomtegröt än den min farmor lagade.
