Adventskrans
Adventskransen "uppfanns" 1839 av pastor Johan Heinrich Wichern i Tyskland. Han arbetade med föräldralösa barn, och för att glädja dem lite extra inför julen gjorde han en krans av ett gammalt vagnshjul. Under medeltiden betraktades adventskransen som årets hjul, som fram till årets mörkaste dag hade snurrat ett helt varv och nu skulle vi få tillbaka solen och ljusare tider. Ljusseden går ända tillbaka till hednisk tid då man firade årets mörkaste dag med solståndsfester. Vi kanske borde ställa till med fest när vi har vintersolstånd här i landet? Det är verkligen något att fira att ljuset är på väg tillbaka.
Wichern hade 19 små och 4 stora ljus i kransen. De stora tändes på söndagarna och de små på vardagarna där emellan. Efter att tag rationaliserades småljusen bort och endast de fyra stora ljusen blev kvar. De ljusen symboliserar förstås de fyra söndagarna i advent. Färgen har varit ett litet irritationsmoment. En del ville ha vita ljus för oskulden eller röda för kärleken, medan en del ansåg att de skulle vara lila eftersom det är den färgen som hör till i adventstider. Kransen dekorerades med granris för att påminna om naturen och hoppet om våren som ska komma efter vintern. Järnek var också vanligt att ha i sin adventskrans och det symboliserade naturligtvis Jesu törnekrans på korset.
Vi har aldrig haft som tradition att göra en adventskrans att ha på bordet. I stället har vi alltid haft en adventsljusstake med levande ljus och där har ljusfärgen varierat från jul till jul. Elektriska adventsljusstakar sätter jag fram i mina fönster dagen före första advent och sen lyser de dygnet runt fram till Trettondag jul.
