Fiffel och båg

June 8, 2016, 3:30 pm

≪ Previous: Det finns palmer av olika slag

När jag kollade mitt bankkonto idag såg jag att skatteåterbäringen var insatt. Det var bara drygt en tusenlapp. De måste ha räknat helt fel på Skattekontoret. Jag ska ha mycket mer tillbaka....i stort sett allt jag betalat in i skatt. Vi betalar väl inte skatt i Sverige längre? På TV sa de åtminstone att Volvo och en massa andra storföretag är nolltaxerare. Det måste klart gälla alla i Sverige eftersom vi kommit så långt med jämställdheten i vårt land.

Visserligen har de här företagen haft personer till hjälp som vet hur man flyttar pengar från ett konto till ett annat i utlandet och många andra knep som gör att det inte blir olagligt....bara omoraliskt. Jag kan bara flytta mina pengar från bankkontot till min plånbok och det är för kort väg för att det ska ge samma effekt, men jag lider i varje fall inte av dåligt samvete. Det gör säkerligen inte höjdarna i de här företagen heller. För att kunna göra det måste man först och främst ha ett samvete.

↧

Ibland är det svårt

June 11, 2016, 5:17 pm

≫ Next: Liten har blivit stor

≪ Previous: Fiffel och båg

Även om det ger mig problem så säger jag vad jag tycker, för det gör så ont att bita mig i tungan.

Om man biter sig i tungan eller sväljer en extra gång kan väl vara strunt samma. Men ofta är det bra om man inte säger rakt ut det som poppar upp i hjärnan. Lite eftertanke skadar inte. Ett förfluget ord går aldrig att ta tillbaka, och även om man sen säger att man inte menade det, så finns det kvar i hjärtat och hjärnan på den som hörde det. Det finns inget suddgummi som är så effektivt att det går att sudda bort de orden.

↧

Liten har blivit stor

June 12, 2016, 3:14 pm

≫ Next: Bra kvinna reder sig själv

≪ Previous: Ibland är det svårt

De här bilderna har en hel del år på nacken. Rasmus ville visa mig att han kunde vara både stor och liten. Så är det nog. Även om barnen växer och blir långa så är de innerst inne fortfarande små. Det är härligt att det inte går alldeles för fort. Tids nog är de stora och blir fullt upptagna med kompisar och andra intressen. Än så länge är jag med på prioriteringslistan och får ett telefonsamtal varje kväll. Ibland är det inget viktigt som har hänt utan han vill bara ringa och säga HEJ. Det är inte så bara för mig.

I fredags var jag på skolavslutning i Rasmus skola. Det var säkerligen sista gången jag besökte min gamla arbetsplats. Rasmus har slutat mellanstadiet och efter sommarlovet börjar han på högstadiet här i Åstorp. Han ska gå på Björnekullaskolan...samma skola som hans mamma, moster och morbror gått på. Det är en bra skola med duktiga lärare så han ska säkert komma att trivas där. Jag tycker inte det är så länge sedan som han började förskoleklassen på Kvidinge skola. Då jobbade jag också på skolan, så jag träffade honom varje dag och ibland var han med på Fritids där jag jobbade. De här sju åren har bara svischat förbi, känns det som.

Sista veckan innan avslutningen var inte så arbetsam. Det var mest att göra klart och städa undan eftersom de inte kommer tillbaka nästa termin. En av dagarna spelade de fotbolls och innebandymatch mot lärarna. Det är något som alla elever ser fram emot och även personalen. Alla spelare ropas upp och får springa in på banan och visa upp sig före matchen. Lärarna brukar var lite tokigt klädda och Rasmus åkte till skolan den dagen iklädd stora gröna glasögon. Det stod 4-3 till lärarna bara någon minut innan slutsignal, men då var det en lärare som spelade ojuste, tyckte domaren (som inte alls var partisk) och eleverna fick straff. Slutresultatet blev 4-4.

↧

Bra kvinna reder sig själv

June 13, 2016, 9:48 pm

≫ Next: Att fasta

≪ Previous: Liten har blivit stor

Allt fungerar väldigt gnisselfritt här hemma när var och en gör det den är bäst på. Ibland behövs det att vi båda hjälps åt med en sak....och det går betydligt snabbare också. De sista veckorna har det varit lite si och så med samarbetet. Vi har inte varit ovänner men Göran har haft besvär av sin gikt en längre tid. Handen svullnade upp så den liknade en uppblåst gummihandske. Han är högerhänt och oturligt nog så var det högerhanden som drabbats. Man tänker inte på hur mycket man egentligen använder sina händer, förrän det inte fungerar längre. De enklaste saker blir helt plötsligt omöjliga att göra.

Vi har alltid en massa projekt på gång, men allt sådant har fått stå till sidan nu. Mina projekt har jag kunnat utföra som planerat, men Görans, som oftast är något snickeriaktigt har jag inte kunnat ta över. Mina färdigheter på det området är minimala. Delvis p.g.a. att jag aldrig har behövt träna upp mig på att göra något sådant. Det har varit så enkelt att bara "lägga in en beställning" på det jag ville ha gjort.

Sjukdomar kommer alltid olägligt, men det var extra olägligt nu eftersom vi höll på ute i trädgården och fortfarande har en del växter som ska planteras. Jag är ingen expert på att gräva. Antagligen använder jag fel teknik, för jag lyckas aldrig gräva särskilt djupt. Konstigt egentligen för jag är faktiskt stark. Jag har "kråsor" som min farmor skulle ha sagt. Jag tog en grävkurs i går eftermiddag med Göran som instruktör. Nu kom jag på vad jag gjort för fel tidigare. Jag har bara grävt ett smalt hål och då går det inte att vinkla spaden och få upp någon jord. När jag nu gjorde hålet betydligt större var det ingen konst att gräva djupt. Jag ser ändå fram emot när Göran blir så pass bra att han kan överta de tyngre jobben. Jag gillar finliret mycket bättre.

Alla rabatter är ogräsfria nu och alla buskar nyfriserade och det enda som återstod för mig var att lägga ut barkmull i alla rabatter. Jag gör det varje år och det är ytterst lite ogräs som visar sig sen och de förskrämda plantor som ändå vågar sig upp är lätta att bara lyfta upp, för rötterna är så små. Vi hade inga fler säckar med barkmull hemma, och jag funderade på hur vi skulle gå till väga eftersom inte Göran kan använda sin hand. Vi brukar köpa 4 säckar i taget och det går jättebra att parkera bilen utanför där de ligger i affären, men det är ändå en bit att bära dem, och de är ganska tunga. Då fick jag en riktig snilleblixt! Jag har mors dramatenväska i källaren, och den används aldrig. Väskan plockades bort så jag bara hade stativet kvar. Det la vi i kofferten och körde iväg. Nu var det bara att dra ner en säck och ställa på stativet och rulla fram till bilen. Där kunde jag själv lyfta säcken i kofferten.

Som sagt....bra kvinna reder sig nästan alldeles själv.

↧

Att fasta

June 14, 2016, 9:45 pm

≫ Next: Onödigt arbete

≪ Previous: Bra kvinna reder sig själv

Ätning förbjuden!

Det är ingen ny bantningsmetod jag har börjat på även om det låter så. Det är bara det att jag hade tid hos läkaren igår för att ta blodprov. Jag tar medicin för bl.a. låg ämnesomsättning och det var nu dags att förnya recepten. I många år har jag varit listad på en läkarmottagning i Helsingborg, men jag tyckte det kunde vara bekvämare att ha en läkare hemmavid. Alltså listade jag om mig till en mottagning här i samhället. Eftersom jag sällan är sjuk så att jag behöver läkarvård, så har jag ännu inte besökt den här nya doktorn. När jag nu skulle förnya recepten ville hon först undersöka mig och ta nya blodprover. Det lät vettigt, tyckte jag.

En tid för provtagning bestämdes med sjuksköterskan och jag fick besked på att jag skulle vara fastande. Under sommartid öppnar de redan halv 8 och jag var där tidigt, så jag kom in som nr 1. När jag satt mig i undersökningsstolen sa sköterskan: "Jaha, och du är fastande?" NEJ! Det hade jag totalt glömt bort. Kan jag tro skylla på att hos den förra läkaren var det aldrig tal om några fastande blodprover? Naturligtvis inte. Det är min förvirrade hjärna och mitt dåliga minne som får ta på sig skulden. Det var bara att åka hem igen.

Så fort jag kom hem skrev jag stora lappar med texten FASTANDE på. De tejpade jag på kylskåp, spis och köksbord. Nu fanns det ingen chans att jag skulle glömma bort det. Snart ska jag åka ner och bli "tappad" på blod. Det känns nästan så, tycker jag. Jag blir alltid lite svimfärdig när de måste sticka i armvecket. Det ska bli skönt när det är klart så jag kan åka hem och laga havregrynsgröt och känna mig som en människa igen. Att fasta är inte min melodi.

↧

Onödigt arbete

June 15, 2016, 10:14 pm

≫ Next: Tidiga morgnar är inte bra

≪ Previous: Att fasta

Vi har köpt pelargonier som ska planteras i blomsterlådan utanför sovrumsfönstret. Mina fönster är sådana som jag snurrar runt som en karusell för att kunna tvätta dem på utsidan. Praktiskt att kunna stå inne och tvätta alla sidorna. Efter att blommorna kommit på plats i lådan går det inte att snurra runt dem längre. Då ryker blommorna. Därför bestämde jag mig för att tvätta dem innan Göran hunnit plantera något. Nytvättade fönster får mig alltid på gott humör.....en kort stund. Det slår aldrig fel. Det kan ha varit snustorrt i veckor, men så fort jag har plockat fram fönsterputsargrejerna så börjar regnmolnen dra ihop sig. Mycket riktigt så började det både åska och regna rejält några timmar senare. Vad är det som gör det, tro? Finns det kanske ett ämne i fönsterputsarmedlet jag använder som drar till sig elektriska laddningar?

Jag har funderat på att skriva till SMHI och fråga om de är intresserade av att anställa mig. Det får bli jobb på distans då, men det är ganska vanligt idag. Då kunde jag meddela dem när jag putsat fönster, så de för en gångs skull kunde lämna en 100% säker väderprognos.

↧

Tidiga morgnar är inte bra

June 16, 2016, 10:09 pm

≫ Next: Obegripligt

≪ Previous: Onödigt arbete

Jag satte mobilen på alarm både tisdag och onsdag eftersom jag skulle åka till läkarstationen för provtagning. Visserligen vaknade jag en stund innan den ringde, men det kan man aldrig lita på. När det var avklarat tänkte jag återgå till min vanliga rutin, och det betyder inte att gå upp i ottan. Av någon outgrundlig anledning så vaknade jag ändå halv 6. Jag hoppas verkligen att jag inte kommer att göra det i fortsättningen. Det betyder nämligen att när klockan är 10 på kvällen kan jag inte hålla ögonen öppna längre utan måste gå och lägga mig. Katastrof! Jag missar alla bra deckare som ges sent på kvällar och nätter. Det går inte och titta på TV tidigare på kvällen för då visas bara fotboll med för, mellan och eftersnack.

När jag nu ändå var vaken och faktiskt kände mig pigg så fanns inget annat alternativ än att stiga upp. Det sägs att kvinnor kan göra många saker samtidigt och det håller jag med om till viss del. Idag gick det inte riktigt så. Jag laddade kaffekokaren medan jag gick och hämtade tidningen, och så långt var allt väl. När jag kommit in igen så började jag att laga gröt och la en brustablett i ett glas vatten. Jag tar nämligen en piggelintablett varje morgon. Om det är den som hjälper eller jag bara är allmänt pigg för tillfället vet jag inte, och ärligt talat bryr jag mig inte heller. Huvudsaken är att jag känner mig pigg och alert. Jag tycker inte om att ha socker på gröten utan jag tar en näve russin i stället. Det är mycket godare. Nu stämde inte det där om att göra många saker samtidigt längre. Först hällde jag en näve russin på gröten och sen gjorde jag likadant i glaset med brustabletten. När jag såg att de singlade ner på botten kom jag på att det stämde inte. Det var bara till att fiska upp dem och lägga en omgång Ginsengmarinerade russin på gröten. Blir jag inte extra pigg idag så blir jag det aldrig. Jag tror jag kommer att uträtta storverk idag.

↧

Obegripligt

June 18, 2016, 4:20 pm

≫ Next: Jag har vad som krävs för att bli fotbollsspelare

≪ Previous: Tidiga morgnar är inte bra

Hur kan måndagar vara så långt från fredagar och fredagar så nära måndagar?

Jag måste erkänna att jag funderade i de tankebanorna ibland när jag jobbade. Det var så mycket man ville hinna med under helgen och helt plötsligt så var det måndag morgon igen. Dagarna går fortfarande fort, men jag kan göra vad jag vill vilken dag som helst, så jag är inte beroende av helger längre nu. Vad jag däremot är väldigt noga med är att aldrig göra några trista saker under helgen......sådana där som man drar sig för att sätta igång med. Det får bli en vardag till sånt. Helgen är fortfarande något som man ska längta efter, tycker jag.

↧

Jag har vad som krävs för att bli fotbollsspelare

June 19, 2016, 7:36 pm

≫ Next: Vem är det?

≪ Previous: Obegripligt

Göran har abonnerat på TV:n nu under EM och jag har fått avstå alla spännande deckarserier. Men det kommer jag att ta igen sen, var så säker. Egentligen har det inte gjort så mycket, för jag har hunnit med en hel del annat som egentligen är viktigare än att lösa mordgåtor (påhittade alltså). Fast lite har jag ändå saknat Poirot, som är min favoritdeckare. Han har lite av katten Gustav i sig, för han lider då verkligen inte av några mindervärdeskomplex. Han tycker själv att han är världsbäst, men trots det anser jag inte att han är odräglig. Han är inte någon diva som vissa fotbollsspelare. Det har ju blivit så att jag har hamnat i TV-soffan ibland och då kastat ett getöga på spelarna när de jagar runt efter bollen, ungefär som på en hundkapplöpning där hundarna jagar efter en "hare".

När det nu inte fanns något vettigt att se på TV så har jag ändrat om lite med gardiner och annat småpynt. Jag märkte då att jag hade väldigt dålig balans. Förr om åren har jag bara ställt en massa stolar framför fönstret och sen har jag klivit upp där och hängt upp gardinerna och sprungit fram och tillbaka på stolarna som en alpget för att få dem att hänga snyggt. Nu fick Göran fästa gardinerna vid ena sidan och jag tog hand om den andra. Jag fick ta en stege till hjälp och klättra ett steg i taget. När jag kom högst upp var jag nästan svimfärdig och det var ändå ingen höjd att tala om. Jag höll ett krampaktigt tag om stegen och vågade inte släppa den förrän jag stod på golvet igen. Det är otroligt så dålig min balans har blivit.

Även om jag numera inte är en mästare på att hänga upp gardiner så kan jag trösta mig med att jag kan bli fotbollsspelare. För att bli det fodras först och främst dålig balans. Ju större stjärna desto sämre balans. Jag vet inga andra som ramlar så lätt som fotbollsspelare. Det räcker att en motspelare springer förbi så ramlar de i backen bara av vinddraget. Med den dåliga balans jag besitter nu är jag garanterat mogen för ett proffskontrakt. Undras vilken klubb som hör av sig först.

↧

Vem är det?

June 20, 2016, 4:02 pm

≫ Next: Fotbollskväll

≪ Previous: Jag har vad som krävs för att bli fotbollsspelare

Igår var jag och hämtade ut mitt nya pass. Jag upptäckte sent att det gamla var utgånget, och då hade det hunnit införas tidsbeställning. Det var ca 2 mån väntetid och förra tisdagen var det dags för mig att förnya det. Så enkelt det är egentligen. Alla mina uppgifter fanns redan i deras register. Det enda polisdamen frågade mig var om jag var 167 cm lång. Det sa jag att jag var, men jag har inte mätt mig på många år så jag vet inte. Längre är jag i varje fall inte, men jag kan tänka mig att jag krympt någon cm. Det verkar så, för jag når inte lika högt upp längre. Jag tror inte jag blir stoppad i passkontrollen om min längd skulle var fel. Kan jag komma genom med fotot som tas på polisstationen, så kan det säkert stå att jag har grönt hår utan att de reagerar.

Varför i all världen ser man så underlig ut på pass och körkortsfoton? Jag tycker att jag kammar till lockarna och ser till att inte göra några konstiga miner, men likväl blir fotot som om man blivit fotograferad i Lustiga huset. I varje fall ser mina foton ut på det viset. Fast det är kanske så jag ser ut i andras ögon? Jag har kanske bara en inbyggd retuscheringsförmåga i mina ögon. Det är inte så ofta jag behöver visa upp varken pass eller körkort så jag kan leva med den bilden som är där.

Även om jag inte har någon längre resa inplanerad för tillfället så känns det ändå bra att ha ett giltigt pass. Helt plötsligt blir det kanske aktuellt och då behöver jag bara packa resväskan och ta med passet med fotot på den där personen som jag inte alls ser ut som i verkligheten.

↧

Fotbollskväll

June 21, 2016, 3:40 pm

≫ Next: Nu vet jag vad jag har gjort för fel

≪ Previous: Vem är det?

Rasmus var här några timmar igår fastän hans föräldrar har semester. Han var inte intresserad av att följa med på deras utfärd idag så i stället fick jag trevligt sällskap. Förra veckan hyrde de en stuga i Alingsås och besökte olika platser i närheten. Han hade klart mycket att berätta om fisketurer, besök på gamla Ullevi, vildsvinssafari m.m. Det fanns ett matningsställe för vildsvin inne i skogen en bit ifrån där de bodde så på kvällen åkte de dit och fotograferade. Vi hade bestämt sen tidigare att han skulle komma hit idag och sova över, men helt plötsligt igår så ville han stanna redan samma kväll. Kruxet var att han först måste iväg på fotbollsträning och efter det hem och äta och duscha. Rasmus tyckte inte det var några problem utan han kunde sparkcykla till mig sen (det är 8 km). Hans föräldrar tyckte inte det var någon bra idé och la in sitt veto.

Idag kommer han i varje fall och vi har redan bestämt att det ska bli en lång fotbollskväll. Jodå, ni läste rätt. Jag ska kolla på två fotbollsmatcher på samma dag. Det är en helt annan tjusning när man ser på fotboll tillsammans med Rasmus. Jag kan inte riktigt förklara vad det är som gör det, men på nåt underligt vis så blir det aldrig långtråkigt. Först är det Portugalmatchen och sen efter det får vi se hur det går för svenskarna.

Så fort han kommer hit ska vi åka ner och köpa lite godis och annat gott att mumsa på och lite drickbart. Om det nu skulle gå så bra att svenskarna gör mål utan hjälp av motståndarna så måste det firas med lite godis. Skulle de däremot bli helt utspelade behöver vi godis för att trösta oss. Chansen att få äta mycket godis i kväll är med andra ord väldigt stor.

↧

Nu vet jag vad jag har gjort för fel

June 22, 2016, 11:22 pm

≫ Next: Uthållighet

≪ Previous: Fotbollskväll

Jag har alltid tyckt att fotbollsmatcher på TV är så ointressanta oberoende av vilka lag som spelat. Nu vet jag varför jag har tyckt så. Det beror på dekorationerna eller bristen på dem snarare. När Rasmus kom hit igår hade han en ganska stor väska med sig. Jag tyckte det verkade lite konstigt eftersom han bara skulle sova över en natt. Förklaringen fick jag när han öppnade väskan och började plocka ur innehållet. Först och främst var det en Sverigematchdräkt, som han skulle ha på sig under matchen. Sen tog han upp ytterligare 3 Sverigetröjor, som han draperade över soffryggen, en flagga, en lång Sverigehalsduk och en keps. Min TV-soffa är blå så den smälte väl in bland dekorationerna. Jag funderade på vad jag skulle klä mig i, men det löste sig eftersom jag hade blå jeans och en gul T-shirt hängande i garderoben.

Tidigare på eftermiddagen var vi och hamstrade hem godis.......både vanligt godis och naturgodis. Det hällde vi upp i skålar och satte på soffbordet, så vi inte skulle behöva springa iväg och hämta nåt ifall matchen var spännande. Under första matchen passade vi på att äta middag och vi placerade oss vid matbordet så vi kunde se matchen samtidigt. Huvudmatchen var givetvis den mellan Sverige och Belgien. Det var faktiskt riktigt spännande och jag tyckte lite synd om svenskarna när de förlorade. Det hände lite i matchen och bollen spelades inte bara fram och tillbaka hela tiden som jag är van vid att ha sett tidigare. Jag får kanske omvärdera min åsikt om fotboll.

Jag struntade i TV-kommentatorerna för Rasmus kommenterade både matchen och spelarna som bara han kan göra. Ibland skrattade jag så tårarna rann och det sporrade naturligtvis honom till att gå igång ännu mer. Det var den roligaste fotbollskväll jag varit med om.....trots att Sverige förlorade.

GLAD MIDSOMMAR

↧

Uthållighet

June 25, 2016, 3:04 pm

≫ Next: Småirriterande

≪ Previous: Nu vet jag vad jag har gjort för fel

Jag är tuff och tåler allt....särskilt om det är doppat i choklad.

Det är inte svårt att tåla allt om det är choklad utanpå. Det skulle jag med klarat av. Tyvärr är det just det som är det stora problemet....att undvika chokladen. Jag är älskar ljus choklad. Naturligtvis är den inte lika nyttigt som den mörka, men tusen gånger godare, enligt min smak.

Mina barn och barnbarn har mycket bättre karaktär när det gäller godisfrossandet än vad jag nånsin haft. Jag undrar om det finns något som skulle kunna få mig att sluta längta efter Marabou mjölkchoklad....mmmmmm. Det skulle i så fall vara lakrits.

↧

Småirriterande

June 26, 2016, 3:43 pm

≫ Next: Humlen runt hörnet

≪ Previous: Uthållighet

Årets midsommarhelg var nog den varmaste på länge här hos oss. Temperaturen gick upp emot 30 grader och luftfuktigheten höll sig runt 60%. Det gick alldeles utmärkt att sitta helt stilla och svettas. Meterolgerna "varnade" för åska och regn flera dagar i sträck, och det kom också rejäla både åsk och regnväder, men inte över Åstorp. Det var med stor möda man orkade flytta sig från ett rum till ett annat och hoppas att just där skulle det vara lite svalare. Nu saknade jag verkligen luftkonditionering.

Igår blev det väderomslag och när jag vaknade på morgonen var det mulet och lite blåsigt. Härligt! Solen kröp fram senare på dagen och nu har vi ett helt perfekt sommarväder. Orken börjar komma tillbaka och idag ska vi åka iväg och köpa lite material till saker som ska fixas här hemma. Eftersom Göran varit justerad en längre tid så har vi fått ställa in oss på lite mindre projekt. Sådana finns det massvis av....smådetaljer som man upptäcker och retar sig enormt på och säger till sig själv att det här måste göras vid. Sen helt plötsligt faller det i glömska tills nästa gång man stöter på det ofärdiga projektet och retar sig ännu mer. Nu har jag retat mig tillräckligt länge, så nu ska en hel hop irritationsmoment åtgärdas.

↧

Humlen runt hörnet

June 27, 2016, 3:07 pm

≫ Next: Brev till farmor

≪ Previous: Småirriterande

Jag fick tag på en snygg klätterställning till min humle. Nu slingrar den sig för egen maskin runt, runt. Någon enstaka gång får jag hjälpa till och peta in en rymling som försöker krama om någon av perennerna bredvid. Den har redan nått toppen på konen, och är på väg neråt igen. Sen ska jag försöka få den att snurra sig runt konen på tvären med, så man inte kommer att se själva ställningen till sist. Jag gillar sådana här tåliga växter. Humlen såg väldigt sjavig ut när jag planterade om den på det nya stället, men helt plötsligt så satte den fart att växa. Nu ser jag fram emot att det ska bildas små humlekottar. Det är dem som jag egentligen är mest intresserad av. De är lätta att torka som eterneller och blir väldigt snyggt att blanda in i buketter.

Öltillverkning, som humlen är känd för, är inget för mig. Jag dricker inte öl. I så fall ska det vara väldigt mörk öl, men eftersom jag dricker så ytterst lite, så är det ingen idé att starta nån tillverkning. Vår dagstidning hade reportage om olika ölsorter. Det var någon kunnig person som hade testat och nu ville berätta vad han tyckte om de olika sorterna. Det brukar alltid vara karlar som står för de här testerna både när det gäller öl och vin. Lite underligt faktiskt, eftersom det hade fungerat lika bra att en kvinna hade fått ge sitt omdöme. Då hade kanske förklaringen av smakerna blivit lite lättare att förstå, för nu blir jag lite konfunderad när de beskriver ölen. De smaker det pratas om har jag aldrig testat och jag undrar om någon levande människa har gjort det. Tveksamt! Jag fastnade för en ölsort....inte för att jag för mitt liv vill provsmaka den....men för beskrivningen av den.

Bärnstensfärgad, lätt grumlig.........bärnsten är en fin färg, men det där grumliga låter inte gott.

Blommig doft med inslag av ananas och tall.........ananas luktar friskt, så det låter helt ok.

Smak av päron.......mmmmm,

tallbarr.......???????

blomjord........tvi!

och lite get......på ett bra sätt......... jag struntar i om det smakar get på ett bra eller dåligt sätt.....blir jag bjuden på det ölet så häller jag det direkt i slasken.

Tacka vet jag kallt kranvatten!

↧

Brev till farmor

June 29, 2016, 10:56 pm

≫ Next: Glädjespridare

≪ Previous: Humlen runt hörnet

Jag minns när jag var barn att jag ibland läste någon serie om cowboys och indianer. Då hände det ofta att indianerna skickade röksignaler för att meddela sig. Jag tyckte det verkade så spännande. Tänk att kunna tyda en massa rökpuffar. Serierna från när jag var barn fram till nu har verkligen förändrats. Tur är väl det eftersom hela världsbilden är ändrad idag.

Min lille "Dallascowboy" Daniel får inte använda tändstickor, så han skickar i stället såpbubblesignaler. Om jag inte läser helt fel så står det att han kommer hit i slutet av sommaren.

↧

Glädjespridare

July 2, 2016, 7:28 pm

≫ Next: Rosor, rosor och åter rosor

≪ Previous: Brev till farmor

Livet är för kort för att alltid tas på allvar, så om du inte kan skratta åt dig själv bara ring mig. Jag kan skratta åt dig.

Det är bra om man kan ta livet med en klackspark. Naturligtvis måste man ta ansvar och inte bara strula till allt, men det måste finnas tid och plats för lite lek och skoj också.

↧

Rosor, rosor och åter rosor

July 4, 2016, 3:11 pm

≫ Next: Nu har det hänt igen!

≪ Previous: Glädjespridare

I helgen var det Rosdagar på Fredriksdal. Det var inte det bästa vädret när vi åkte dit på lördagen, men ganska skönt ändå. Regnet höll sig borta och det var ett helt perfekt väder att promenera länge i. Fredriksdal är en riktig oas i Helsingborg. Området är stort och innehåller både gamla stadskvarter, djur, olika växter, en friluftsteater, en herrgård där det visas olika utställningar och mycket mer. Örtaträdgården är alltid intressant att besöka. En bit från ingången hade en del hantverkare satt upp sina stånd och sålde lite olika saker.

Det var trots allt rosorna som var huvudnumret. Tyvärr var en del lite överblommade, men planteringarna var fina att gå runt bland ändå.

Bland alla vackra rosor jag såg där fastnade jag för den här skönheten.

I herrgården fanns ett rum där det såldes trädgårdsböcker och ett rum där man kunde titta på olika buketter med enbart rosor. Det hölls en workshop om hur man fotograferar rosor på bästa sätt, men det som intresserade mig mest där var sättet fotografierna var upphängda på. Det var en väldigt kul idé som jag ska ta efter hemma hos mig och visa vid ett senare tillfälle. Över ett runt bord hängde den här dekorationen. I en rund träskiva hade borrats massor av hål och det var nersatt små provrör som man sen placerat olika blommor i....en väldigt trevlig dekoration till en fest.

Jag måste säga att jag blev lite besviken på utställningen. Det var alldeles för lite och för enkelt för att det skulle ge nåt större intryck. Jag hade väntat mig nåt i stil med hur det var för ett dussintal är sedan. Då fanns den här tjusiga rossoffan till beskådan.....

.....med den lille Rosenkavaljeren framför.

↧

Nu har det hänt igen!

July 6, 2016, 3:56 pm

≫ Next: Väderleksfunderingar

≪ Previous: Rosor, rosor och åter rosor

Att Göran brukar glömma vad det är för något speciellt med den 6:e juli, har jag vant mig vid. Men att även jag skulle gå in i dimman när det gäller det datumet, trodde jag aldrig. Det är tyvärr inte första gången jag glömt bort att det är vår bröllopsdag. Helt plötsligt när jag var ute och körde igår, så bara slog det ner som en blixt i hjärnan att just den här dagen var det 48 år sedan som jag bytte efternamn. Jag har alltså hetat Moberg i två tredjedelar av mitt liv.

Tänk ändå så mycket som har hänt under alla de här åren....både runt om i världen och inom vår familj. Jag har upplevt så många saker som jag aldrig ens i min vildaste fantasi trodde att jag skulle få vara med om....både trevliga och sorgliga. Jag skulle inte vilja veta vad som ska hända i framtiden. Det är bättre att bli överraskad och tackla de problem som bildas då i stället. Det är så roligt att planera framåt och längta efter sakar man ska göra eller platser och människor man ska besöka. Även om det inte alltid blir som man tänkt, så har planeringstiden ändå varit kul. Ifall man då redan från början vetat hur slutresultatet skulle bli fanns ju ingen anledning att planera och fantisera. Så trist!

Om två år firar vi Guldbröllop. Jag borde kanske börja att planera en fest för att fira det. Fester gillar jag och då kommer jag garanterat inte att glömma bort vår bröllopsdag.

↧

Väderleksfunderingar

July 9, 2016, 10:26 pm

≫ Next: Finns det några snälla tomtar?

≪ Previous: Nu har det hänt igen!

I en perfekt värld skulle det bara regna där jag inte fanns.

Vädret är ett aldrig sinande samtalsämne. Ifall någon är helt nöjd med det väder som är just då, så är det alltid någon annan som tycker raka motsatsen. Det kan inte vara lätt att vara meterolog. Jag tror inte det finns något mer chansartat än att "spå" väder. Det är nog t.o.m. lättare att vinna på lotteri. För bara några veckor sedan så hade vi nästan tropisk hetta här och nu är det ösregn var och varannan dag. Visserligen sägs det att man blir vacker av regnvatten, och med tanke på allt regnvatten som strilat nerför mina kinder senaste tiden så måste jag vara gudomligt vacker vid detta laget.

↧