Med en enkel tulipan.....
Bild lånad av Bosse.
...uppå bemärkelsedan, jag har den äran, jag har den äran att gratulera. Förr var det nog en av de vanligaste sångerna vid födelsedagsuppvaktningar. Födelsedagar ska firas stort.....även de år man inte fyller jämt. Det finns inget som säger att bara för det står en nolla i slutet av åldern så är det ett jubileum. Jag känner mig som en jubilar den 5 augusti varje år.
När tulpanerna dyker upp på vårkanten blir man lite piggare, men det är minst lika mysigt att kunna köpa hem jultulpaner. Tulpanens historia går ca 800 år tillbaka i tiden, så det är verkligen något att att jubla över. Det är en mycket vacker blomma och den ser ganska oskyldig ut, men den har varit orsaken till troligtvis den första "finansbubblan"i vår tid.
Holländarna hade handlat med tulpanlökar sedan slutet av 1500-talet, men på hösten 1636 var det som om vansinnet bröt ut. Från den dagen och fram till slutet av januari 1637 tolvdubblades snittpriset på tulpanlökar. Alla som hade pengar att satsa köpte tulpanlökar och på bara några dagar kunde vem som helst skaffa sig en förmögenhet. Alla var övertygade om att passionen för tulpaner skulle vara i evighet, och att människor över hela världen skulle skicka efter tulpanlökar från Holland och betala vilka priser som helst för dem. I februari 1637 sattes rekordet på en tulpanauktion.
Den dyraste av alla tulpaner var Sempus Augustus som såldes för trettiotusen gulden per lök. Beloppet motsvarade tvåhundra genomsnittliga årslöner. Men slutet var på väg. Två dagar före rekordauktionen hölls en annan auktion där ingen av lökarna kom upp till utropspriset. I takt med att denna nyheten spreds gick luften ur tulpanmarknaden. Många människor blev totalt ruinerade.
Det berättas en anekdot om en sjökapten som efter flera månader på sjön kom hem och satt och väntade på grosshandlarens kontor för att sälja sina varor. Han fick syn på en lök på en av hyllorna och eftersom han skulle äta rökt fisk till lunch tänkte han det skulle passa bra med lök till det. Han stoppade snabbt ner löken i fickan innan grosshandlaren dök upp.
Någon timme senare kom grosshandlaren rusade och undrade vad i all världen han gjort med löken. "Den har jag ätit upp", svarade skepparen. "Är du inte klok? Det var en Semper Augustus och den är värd mycket.", skrek den förtvivlade grosshandlaren.
När sjökaptenen så småningom släpptes ut ur fängelset kunde han berätta att Semper Augustus passade alldeles utmärkt till rökt sill. Kanske något att tänka på inför julens sillabord.